Boktipset

Ni na ni na ni nana, ni nana nanina....

Ni som är födda på 60-talet, ja kanske till och med 70-talet, och naturligtvis även ni som hade barn som föddes då, minns säkert vinjetten och mannen i den regnbågsfärgade soffan. Dagens tips är de här tre böckerna som jag själv lånat på biblioteket, men som snarast möjligt ska letas upp och inhandlas.

"Gammalt Porslin", med undertiteln Svenska Serviser 1790-1990, av Jane Fredlund för ICA Bokförlag 1997, ISBN 91-534-1741-0

Här finns bilder och stämplar från alla de stora svenska porslinsfabrikerna, Rörstrand, Gustavsberg, Göteborgs, Lidköpings, Karlskrona och Gefle. Ett kapitel om att köpa gammalt porslin och lite info om skillnaden mellan keramik, fajans, porslin och flintgods. Oumbärlig för de av oss som rotar i loppislådor men inte riktigt vet vad som är ett "fynd".

"Antikt till bords" av Jane Fredlund för ICA Bokförlag i samarbete med Antik & Auktion 2000, ISBN 91-534-2047-0

Lärorikt om allt som hör det dukade bordet till; matsalens möbler, gamla glas, karaffer och kannor, matsilver, damast, vaser, tenn... Även här finns en hel del matnyttigt för oss antik- och loppisfrälsta.

Det dukade bordet är ju inte fullkomligt utan en vacker bukett! Att det inte behöver vara svårt ens för den minst fingerfärdiga visas i boken:

"Flower power" Buketter och enkla arrangemang av Malin Hidesäter och Anna Skoog, Albert Bonniers förlag AB 2007, ISBN 978-91-0-010532-7

Fantastiska bilder och enkla steg-för-steg-bilder. "Lite Leila" i färgvalet, jag bara smälter!

That's all for t'day folks!

Lena

Laddad

Hemma igen! Huvudet fullt av intryck och hjärtat fullt av möten. När kronan är svag är det fantastiskt att bo i ett land som bjuder på enastående naturupplevelser och bra vägar. Sträckan Helsingborg - Gagnef, via Hjo, är väl drygt 60 mil, men med goaste vännen bredvid och gamla godingar på spelaren, flyter milen snabbt iväg! Och förresten, ett tips - en gammal hederlig karta räcker långt, GPS:n är bara ännu en onödig pryl...;)



Eftersom jag är en ganska blyg blåklocka och ingen större fena med kameran, valde jag helt medvetet att lämna kvar den i väskan ganska ofta. Vi har varit hemma hos bloggvänner som har helt otroliga hem, så vackra att de inte går att beskriva utan måste upplevas. Och jag TVINGAR mig att bara uppskatta, att inte jämföra med mitt eget.

Upplevelsen blir större för mig när jag inte ser genom sökaren och mycket kan ändå inte fästas på bild. Dofter, ljud, stämningar... Vackra bilder kan jag ju njuta av hos er andra, eller hur!?







Redan på söndag förmiddag var vi på första auktionen, en gårdsauktion i en liten by utanför Djura. Det är så fascinerande med gårdsauktioner - ett helt livs samlande auktioneras ut på en eftermiddag! Just här var det gott om allmogeföremål; ting som verkligen använts i det dagliga livet och inte bara varit till lyst. Kunde inte motstå en bild av en gammal tapet.






Minst tio linnesäckar med stora härvor av lin gick under klubban. Det stod vävstolar på gården och förråden var fulla av mattor och vepor i traditionella färger.




Det enkla är ofta det vackra.




Jag har lärt mig ett nytt ord - "kärlhylla". Här har vi en sådan, platsbyggd, full med bruksföremål. Priserna överskred med råge vad jag hade hoppats på, men det gjorde ingenting, man måste ju inte äga allt man tycker är vackert. Fyndar gör man INTE under auktionsveckan!

Om jag måste välja NÅGOT som varit det bästa under veckan, är det helt klart alla möten! Först Marie i vackra Hjo, därefter, i tur och ordning, Ingela, Hanna, Susanne (och Alice!), Lena och Melinda. Tack för att vi fick hälsa på och tack än en gång för rundturer!

Efter 191 körda mil, i både regn och solsken, möttes jag av två solkyssta barn som nästan kröp innanför kläderna - det kallar jag ett välkomnande! Borta bra, men hemma bäst.

♥
Lena

Packat och klart (Packad och glad...)

Rosenskära "Candy stripe"

Ni vet det där talesättet att det är inte målet som är det viktiga, det är ju vägen dit! Så känner jag ju inte just nu, men det har känts så länge, att veta att där - framåt kröken, väntar det som jag längtat efter, det som gjort att svårare dagar blivit mycket mer uthärdliga.

Nu får jag tänka bara på mig själv och det jag tycker är roligt, det som ger mig energi! Fast sanningen är ju faktiskt att jag kommer att längta efter våra underbara ungar och de har fått lova att ringa varje dag, för de är ju faktiskt mina, utan konkurrens, största glädjespridare!

I mobilens telefonbok finns ett antal nya poster, nummer till människor som jag aldrig hade lärt känna utan bloggen. Det gör mig så glad! Vissa av er kommer jag att få träffa under den kommande veckan, i levande livet!

Och förresten, à propå packningen - undrar var jag ska klämma ner plättjärnet...?

På återseende/återhörande!

♥
Lena

Magiska bilder

Idag vill jag puffa för Lotta med bloggen Fyra Årstider, som lagt ut helt makalöst vackra bilder av sin sommaräng i morgonskrud. Bilderna är så vackra att de helt tar andan ur mig! Visst känner man dofterna?!

Det är en oerhört se- och läsvärd blogg, missa den inte! Själv tycker jag att Lotta ska ge sig på en karriär som fotograf;) Vad känner just du att du brinner sådär lite extra för? Vad gör du de gånger när det känns som att tiden bara försvinner?

Nyfiken...

Kramar

Lena

Nedräkning

I kalendern som hänger på kylskåpsdörren, står det en fyra bredvid datumet. Den där fyran betyder att det är fyra dagar till "take-off". På lördag sätter nämligen Jenny och jag oss i en lite extra stor bil och styr färden mot Dalarna och auktionsveckan i Gagnef med omnejd. Det blir en efterlängtad resa som planerats i nästan ett år.

Vi har några få bokade mål men de är inte många för vi vill ta dagen precis som den kommer, det är ju just det som semester handlar om, att bara vara.

Vad tycker ni förresten om min loppisfyndade timer från (gissningsvis) 50-talet? Visst är den helt underbar?!

♥
Lena

Lättsamt

När luften står och dallrar vid lunchtid är man ju inte sådär särdeles vrålhungrig, åtminstone inte i det här huset. Efter en tripp ner till Tomatens hus utanför Glumslöv (strax norr om Landskrona), svängde vi ihop en vacker och vansinnigt god tomat- och mozzarellasallad, som mättade precis lagom. Nog stämmer det att man äter med ögonen också?!

Tomatens hus är ett riktigt smultronställe, maken var där med arbetslaget som terminsavslutning, det var så vi hittade dit. Sen är det ju inte så dumt att både barnen och vi äter småtomater i stället för godis...

Att vi sen åt Ben & Jerry's Cookie Dough för att svalka oss, gjorde ju att hela kroppen hamnade i balans?! Som jag brukar säga - allt ska göras med måtta!

Som ni märker är jag inte någon flitig bloggare för tillfället, hoppas ni har tålamod med mig. När vi är i Ugglarp är vi helt datorfria, ganska nyttigt för mig har jag upptäckt. Gamnacken rätar liksom ut sig efter några dagar...

♥

Lena

Den generöse trädgårdsmästaren...

I morse, när Sune hade väckt mig med sina enträgna jamanden, tassade jag ner försiktigt i den knarriga trappan och satte på morgonkaffet. Stoppade fossingarna i trätofflorna och öppnade altandörren. Luft som är lätt att andas in. Småfåglarna kvittrar, Sune smiter förbi.






I blomlandet framför fönstret har vi planterat våra Austinrosor (jag skriver vi för det var maken som grävde...). Längst in står The Generous Gardener, eftersom den blir högst. I morse var det dags, första blomman var utslagen. Jag har gjort den här stunden till en ritual, det blir nästan högtidligt... Ögonblicket när jag låter dofterna från rosorna möta luktsinnet är helt fantastiskt.






På Flora Linneas hemsida kan du läsa mer om den.

Hoppas ni får en fin dag!

♥

Lena