Mina två flickor har en massa småpryttlar (läs Bratzörhängen och Barbieskor, klistermärken och luktsuddgummin) men också stora skrymmande leksaker, som dockhusen. Sällan är de här leksakerna i vackra, mjuka färger, sådana man gärna har framme. Nej, det ska helst vara knallrosa, leopardfläckigt, illorange!
Då är det skönt att ha ett stort skåp att stuva in allt i. Tungt var det, maken och jag bar det genom en trång källare och upp för en smal källartrappa innan vi fick upp det på släpet. Osams blev vi också. Men det var det värt för 250 kr + färg.
Efter några lager färg skulle det sen upp på övervåningen. Svängd trappa. Tungt och brett skåp. Många svordomar.
Paus i några dagar. Nederdelen med benen skruvades bort + trappräckena. "Machogrannen" tillkallades, han som tyckte att han nog kunde bära skåpet själv... "Nja, det kanske var lite brett". Men upp kom det till slut. Vi är nöjda och det är lillsippan också som nu kan ana vad mamman har tänkt sig med det nya rummet som ska bli verklighet någon gång under året.
Mjuka färger, fina mönster, Maileg och Panduro.
Eller såhär, med lilla huskistan från Rice och makens
älskade gamla traktor med släp.
Tack alla ni rara för krya-på-dig-hälsningar till lilltösen som klarade sig med en lindrig hjärnskakning. Hon har varit i skolan idag och tyckte det blev ganska jobbigt med alla som skulle höra samma dramatiska historia om och om igen...
Be careful out there!
Lena
