Visar inlägg med etikett utmaningar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett utmaningar. Visa alla inlägg

torsdag 28 maj 2009

Värdelöst vetande


Hos Viveka på Humlebacken hittade jag den här utmaningen. Jag brukar inte hänga på men jag tyckte det var roligt att läsa om Viveka så varför inte...?



SKOR: Ja, väldigt gärna de här:


Bild från Brandos.se, skorna kommer från Steve Madden



SNEAKERS: Ja tack, vita eller cremevita höga Converse
JEANS: JA alltid, blå i olika tvättar, vita, svarta. Gärna G-star, men HM går finfint också.
T-SHIRT: Ja, långärmade helst, vita med farfarsknäppning
UNDERKLÄDER: Ja, hellre bekväma än läckra, bh - alltid. (Undrar om jag hade vågat skriva ifall jag brukade gå troslös...?)
VÄSKA: Ja, har jättemånga. Har aldrig ägt en dyr väska, men alltid önskat mig en, ganska klassiskt, eller hur?
PLÅNBOK: Brunt läder, ärvt efter svärfar, det står t o m hans namn i den!
SOLGLASÖGON: Ja, fick ett par Ray Ban pilotmodellen i 40-årspresent. Jag älskar dem.
KLOCKA: Makens gamla konfirmationsklocka, en Omega Seamaster med stålboett.
SMYCKEN: JA! Älskar smycken men oftast i vitt guld eller silver, bryter av med gamla ärvda guldsmycken.
TV: Måste tänka... Grey's Anatomy, Antikrundan, trädgårdsprogram. Sörjer att "Six feet under" är slut.
MOBILTELEFON: Nokia för första gången
MP3: Ja, men använder aldrig
DATOR: Acer laptop
SMINK: Oftast, åtminstone mascara
ANSIKTSKRÄM: Alltid. Just nu Clarins. Har haft bra hudvård sedan jag var tonåring, det är den lyxen jag unnar mig.
DEODORANT: Dove, grape + ? (Näää, jag tycker armsvett är så hääärligt!)
TANDKRÄM: Oftast Colgate + eltandborste
SCHAMPO/BALSAM: Olika, men oftast köpt hos frissan
TVÅL: Palmolive
PARFYM: Ibland, just nu Boss Femme och Eau Vitaminée, Biotherm
MINERALVATTEN: Nja, Soda Streamer hemma men annars alltid Ramlösa
VIN: Ja tack, helst rött.
DRINK: Något lättdrucket, kanske Sprite och Baccardi Razz eller något med citron/lime
BRÖD: Tycker ALLDELES för mycket om bröd... Foccaccia är himmelriket!
MAT: Älskar mat, husmanskost eller sushi, allt går ner! Nej, inte inälvsmat.
GLASS: Ingen glassmänniska, en kula på sin höjd eller en Piggelin om det är stekhett!
GODIS: Ja, fast ingen godisgris, hellre snacks tyvärr...
SÄNG: IKEA
LAKAN: Just nu HM Home collection
FRISÖRSALONG: Larsson & Lange
DAGSTIDNING: Helsingborgs Dagblad
MAGASIN: Trädgårds- och inredningstidningar. En och annan Elle och Damernas slinker också ner. Perfekta att låna på biblioteket när plånboken är tom!


Snacka om värdelöst vetande, men det är ju kul ibland! Bra när inspirationen tryter ... Och imorgon är det fredag igen!


Lena

måndag 20 april 2009

Vårtecknen fortsätter



Lövsprickning





Ett så vackert ord! Avenbokhäcken är sprickfärdig av livslust och vi längtar efter att få insynsskydd... Nu känns det som att det inte är många dagar kvar tills jag vill trycka på pausknappen och bara njuuuta!








Jag är inte så förtjust i gula blommor, och de här dubbla primulorna var faktiskt vita när de planterades i rabatten för ett år sedan, men den blekgula honungslena färgen bara älskar jag! De får agera fotvärmare åt clematisen.







Humlen har redan ränt i höjden, det går med raketfart när den väl kommer igång, man kan se med blotta ögat hur den växer!






Pionerna och stjärnflockan trivs i solen under köksfönstret...

Och rabarber kan man skörda i Skåne, precis som jag anade, kolla bara här hos trädgårdsfotografen Annika Christensen som har bloggen Naturliga ting!


Sune gillar också vårsolen!


Ä
r du nyfiken på hur långt våren har kommit på olika håll i Sverige? Gå in på Vivekas blogg Humlebacken så kan du klicka dig vidare i hennes länklista "Vårteckenutmaningen" i högerspalten.


J
ag som är arbetssökande inser hur priviligierad jag är just nu, även om det finns andra delar av den situationen som är mindre rolig. Men alla ni andra, som fortfarande kan glädjas åt att ni har ett arbete, försök komma ut i friska luften och njuta en stund på lunchen, det gör gott för både kropp och själ!


V
arm vårkram/Lena

måndag 30 mars 2009

Vårteckenutmaningen del 2




Lika lysande klart som det var igår, lika grått och råkallt är det idag! Tänk vad det svänger i vädret såhär års. I helgen har jag varit gräsänka och passat på att röja i vår lilla trädgård. Just vid de tillfällena måste jag erkänna att jag är glad att jag har en liten trädgård...

Det finns en hel massa vårtecken hemma hos oss i nordvästra Skåne!



Som ett slags tack till vår initiativtagare, Viveka på Humlebacken, börjar jag med humleknoppar, ser ni vad ivriga de är?!




De här skäms inte heller för sig, och de är jag lite extra glad för eftersom de planterades i höstas, mammas vackra, rosa, dubbla pioner.




Clematisen skjuter på de spretiga, torra fjolårsstjälkarna.




Kaprifolen, makens favorit, börjar få rejäla blad.









Det blev lite vårplantering också, den här ska egentligen stå på trappen men där var det för skuggigt för att fota. Trepack planterade mörklila hyacinter, 29:90 på Flowerteam, får dela plats med vita och ljust blålilapenséer.


Och rosorna, ja, de klarade frostknäppen!





Om du vill se hur det ser ut på andra ställen i vårt avlånga land kan du klicka här, så kommer du till Vivekas sida där alla länkar finns i högerspalten!


Nu kommer solen fram, lagom till eftermiddagskaffet! Yes, då kan jag sitta i lähörnan och njuta idag också!


Kramar/Lena

måndag 23 mars 2009

Vårtecken



Somliga av er som bor längre norrut, är av förståeliga skäl ganska avundsjuka på hur långt våren har kommit här i Skåneland. Och jag som gnäller över den lilla vinter vi får... Jag skulle nog egentligen inte bo på norra delen av jordklotet över huvud taget, men är man lite av en trygghetsnarkoman, som jag är, sitter rötterna ganska hårt i den svenska myllan!

I fredags ställde jag mina korgade jordgubbsplantor så att de får sola sig. Och gissa hur sugna de var på värme?! Så här ser det redan ut under de gamla löven!




Rosorna klippte jag redan i mitten av förra veckan, fast det kanske jag får ångra, för natten till fredag var det minus 7 här, men skotten ser väl fina ut?




Nu ska jag runt till er andra som har antagit Vivekas utmaning och kolla hur det ser ut i era trädgårdar just nu!

Kramar/L

torsdag 5 februari 2009

Trädgårdsdrömmar


Ett äng full av gullvivor och förgätmigej och ett gammalt härbre i bakgrunden, kan det bli vackrare?!

Självklart vill jag vara med i utmaningen Trädgårdsdrömmar, som under torsdagar i februari bloggar om trädgård och trädgårdsdrömmar och som bloggen Handplockat dragit igång - tack för ett trevligt initiativ! Vill du se de andra bidragen klickar du här!



Pimpinellrosen Stanwell Perpetual doftar fantastiskt, tänk att ha en i den här storleken i sin trädgård!

Eftersom jag hittade till utmaningen först efter klockan sju ikväll, och jag är ganska seg så här dags, har jag lånat lite bilder som jag hittade på bloggen Slottsträdgårdsmästaren.
Om trädgårdsmästaren inte vill att jag ska ha hans bilder här så plockar jag naturligtvis bort dem på momangen!


I fortsättningen blir det bara bilder från min egen lilla pytteträdgård...


Dröm nu sött om alla ljuvliga stunder som väntar i era trädgårdar, på era balkonger eller i någon av alla de fantastiska parker som finns i vårt avlånga land!


Lena

Sjätte bilden

Det här är inte den sjätte i den sjätte, men de är så fina...


Tack för alla glada tillrop och snälla ord jag fått av er i föregående inlägg. De värmer, ska ni veta!

Jag brukar inte hoppa på utmaningar jag får från er andra, mest för att jag tycker att det tar för lång tid att länka vidare, jag drabbas av den välbekanta ledan (i kombination med lättja)...

Men när det gäller att rota runt i gamla arkiv och le igenkännande åt gamla bilder, är det något annat - det är roligt! Den här utmaningen har, i olika versioner, snurrat runt ett tag, jag ska visa den sjätte bilden i den sjätte mappen och den som känner sig manad kan ju hoppa på, om ni inte redan haft den!


Min sjätte mapp innehåller bilder från 2007 och det här är den sjätte bilden, inte speciellt blogganpassad, men jag vill ju inte fuska!



Tjejerna har tittat på filmen "Bratz Rock Angels" ett tag och det har dessutom varit jul ganska nyligen. De har övertalat sin mamma att bygga en scen åt Bratzen. Det gör hon, av gammal kartong, folie och röda servetter! Jag kommer ihåg att jag ojade mig ganska mycket, men egentligen var det hur roligt som helst! Klasskompisarna var här, en efter en, och lekte. Lyckat pyssel, kan man väl säga...




Igår bakade jag kardemummakaka. Älskar kardemumma! Det här receptet hittade jag hos Lisbeth med bloggen Bagarstugan. Den blev himmelsk! Dessutom superenkel att göra, kan det bli bättre? Receptet hittar du här. Tänkte fotat den innan den blev uppskuren men barn + kompisar ville annorlunda, en fjärdedel var kvar efter deras fikastund...Det är väl bra betyg?!

Vi har fått lite snö här i nordvästra Skåne, bättre sent än aldrig! Om jag hade haft ett stativ till min lilla kamera hade jag legat på knä ute i rabatten och försökt fånga snödropparna där de står med snöflingor runt fötterna.

Lena

måndag 3 november 2008

Att anta en utmaning


har liksom varit något slags signum i mitt liv. Inga utmaningar har verkat för stora. Jag har bara blundat och klivit rakt ut kan man säga. Utan fallskärm. Det blir oftast bra men kan också gå rakt åt skogen. Och när det gör det, när man misslyckas, eller bara snubblar på målsnöret kanske, vid fel tillfälle, när det finns andra saker i livet som är lite motiga, så kan det bli så att man glömmer att man kan lyckas - också. Så har det varit för mig ganska länge, jag har varit livrädd för att misslyckas. Så rädd att jag knappt har vågat göra något som jag inte är absolut säker på att jag klarar av.

Men nu får det vara slut på den där fröken Livrädd. Jag vill gräva ner henne någonstans, eller åtminstone tala om för henne att det är okej att vara rädd, men det är faktiskt så att så mycket som 90 % av allt det vi oroar oss för, aldrig händer. Så det så!

Och därför är det ju perfekt att börja om med små utmaningar, som är helt ofarliga, och som mest är på låtsas, fast inte riktigt ändå... Igår fick jag en utmaning av mina goaste vän, Jenny, med bloggen Lilla Huset på Prärien. Den är lite läskig för man ska berätta saker om sig själv...
Såhär ser reglerna ut:
  • Jag ska länka till den som utmanat mig och sätta in dessa regler på min blogg.
  • Jag ska berätta 7 saker om mig själv, både alldagliga och knäppa.
  • Jag ska utmana 7 andra bloggare i slutet av inlägget genom att nämna deras namn och länka till dem.
  • Jag ska låta dessa bloggare få veta att de har blivit utmanade genom att lämna en kommentar i deras blogg.

Okej, då kör vi.

  1. Jag har något som påminner om fotografiskt minne, fast jag vill inte riktigt kännas vid det för alla här i familjen frågar ständigt: -"Var är...?" Det var en smidig egenskap att ha när jag pluggade...


  2. Jag är arbetslös från och med idag! På egen begäran och det är jag jäkligt glad för!
  3. Jag älskar att arbeta med händerna, spelar ingen roll om det är möbelmontering, målning, hammaren eller grepen. Men jag är inte kompis med symaskinen, snyft...
  4. Jag har STORT tålamod med andra men INGET med mig själv.
  5. Jag hade gärna velat ha ett tredje barn, men maken är nio år äldre än jag och vill inte bli en gammal pappa.


  6. Jag har svårt för att motstå en påse ostbågar.
  7. Jag älskar att bli kysst!

Det var svårt. Jag tycker inte sådär jättemycket om att prata om mig själv. Det är hur lätt som helst att komma på en massa DÅLIGA saker, men man får fundera länge över de BRA...

Nu ska jag välja några som jag ska utmana. Det är ju högst frivilligt att anta utmaningen vet ni...

Jag hoppas ni vill, för jag är nyfiken på att få veta mer om er!

Nu ska jag ta en promenad med stora dottern innan det blir kolmörkt ute!

Lena

torsdag 11 september 2008

MED KÄNSLA OCH TANKE

Vill börja med att tacka alla er som skrivit en kommentar till mitt förra inlägg. Jag har fått så många inre leenden och kill i magen när jag har läst vad ni skriver. Dagens inlägg tillägnar jag Gúa, med bloggen Hvítur Lakkrís, som skriver de vackraste inläggen jag vet.







Så småningom kommer det nog att skina igenom ganska tydligt här att jag är sjukskriven, så det är väl lika bra att jag skriver det såhär rätt ut i etern utan några förskönande omskrivningar. Har varit det länge. Mer än två år faktiskt.
Jag var en sån där irriterande effektiv, ambitiös kvinna som lade näsan i blöt överallt och aldrig kunde nöja mig med att vara näst bäst. En sån som brinner. En riktig eldfluga, fast en sån är jag fortfarande, men nu försöker jag hålla det till att glöda i stället...

I mitt arbete hjälpte jag dagligen människor som var i AKUT behov av stöd och handfast hjälp. Jag fick verkligen känna mig behövd. Men vi är ju alla olika. Somliga av oss kan, utan några större problem, skilja på arbete och fritid, andra klarar inte den balansen. Jag tillhör den sista kategorin. Jag höll på att jobba ihjäl mig. Jag tänkte på alla andra i stället för att känna efter hur jag själv mådde och vad jag behövde. Det bottnar i att jag alltid har känt att andra är viktigare och mer intressanta än jag. Bara så att ni vet.

UTMATTNINGSDEPRESSION - känn på den... Om ni tillhör dem som nästan aldrig har egna sjukdagar men alltid stannar hemma med era sjuka barn, lämnar bilen på verkstad så fort en lampa börjar lysa, har många vänner som säger att ni är bra på att lyssna, men ibland säger att de inte vet så mycket om er - då vet ni. Det finns så många fördomar om utbrändhet, det är bara naturligt, det mesta här i livet bygger på vad vi vet genom erfarenhet och vanor. Har man inte erfarit något med sina egna sinnen är det svårt att förstå.

Det finns en bok som heter "Bränn inte ut dig", skriven av Barbro Bronsberg och Nina Vestlund. I början av boken skriver Nina så här:

"Jag vet att jag hade bränt ut mig vilken yrkesbana jag än hade valt. Så är det att vara en nyfiken, klåfingrig person som är lätt att entusiasmera. Sådan är jag fortfarande men nu kan jag garantera att jag inte kommer att bränna ut mig en gång till, för det orkar jag inte. Man måste nämligen vara mycket stark och envis om man ska klara av att springa in i väggen. Det är inget för mesproppar."

Idag vet jag att det kunde varit jag själv som hade skrivit exakt de orden. Jag bär på något slags tacksamhet att jag blev tvungen att släppa taget om allt som jag trodde att jag måste. Jag vet att ingen är oersättlig i arbetslivet. Och jag vet att jag kan sitta här och bara duga som jag är. En helt annan sak är att jag ska lära mig att känna det också. Där kommer vi in på finliret!

Av Jenny har jag fått en utmaning - att nämna sex saker jag är glad för! Det är en tuff utmaning för det är så svårt att rangordna dem inbördes, så det gör jag inte, d v s nr 1 är inte nödvändigtvis det jag är MEST glad för.
  1. att jag har två friska barn
  2. att jag kan älska
  3. att jag har ett hem
  4. att vi kan äta oss mätta varje dag
  5. att jag har vänner som vill mig väl
  6. att jag börjar må bättre

I eftermiddag börjar min bildterapi igen efter sommaruppehållet. Nu blev ni nyfikna va? Vad tusan är DET? Det låter lite flummigt, jag vet, men det är det inte. Jag förklarar mer en annan gång.

Till alla er där ute: dagens uppgift är - sätt dig skönt, ta fem djupa andetag, tänk: här sitter jag och duger som jag är. Klart!

/Lena