Dröm och verklighet

I morse vaknade min kära syster till det här. Hon landade på flygplatsen i Goa igår kväll.


Jag minns själv det första andetaget av ljummen vind, de indiska dofterna och ljuden. Första gången åkte vi tillsammans, det var 1997. Vi reste med Expressresor (kommer ni ihåg?!) och betalade 3700 kr per person för två veckor i dubbelrum..!


Inte konstigt att det bolaget gick i konkurs... Vi blev Indienfrälsta på de veckorna. Har aldrig, vare sig förr eller senare, haft en bättre semester. Min syster har rest tillbaka nästan varje år och gör olika utflykter varje gång, i år blir det förmodligen till Mysore. I år, liksom förra året, bor hon på Chalston Beach Resort, finns i Apollos utbud.


Goa kallas ibland "Indien light", lite som Indiens Ibiza, men det är inte hela sanningen för det beror ju på vad man gör under sin semester. Här finns både fattigdom och lyx, precis som i övriga Indien. Maten är fantastisk, människorna utstrålar sådan värme och kronan är värd något!


I mina drömmar följer jag med nästa gång. Jag längtar SÅ efter värme och ljus!


I verkligheten ska jag hämta den här imorgon, den är också som en dröm!






Tänk er själva, efter ett par rejäla omgångar med sandpapper och några lager linoljefärg! Den ska få sin plats i vardagsrummet och jag ska slippa ha datorn i sovrummet. Vill tacka Jenny för att du hittade den åt mig på Blocket och Ingela, för att du hjälper mig med hantverkstips!


Ha en riktigt skön helg, alla underbara kvinnor där ute!

Största kramen

Lena

Det var bättre förr, eller...?

Ack, ack, ack! Influensa och magsjuka, är det inte det ena så är det det andra... Vi proppar i oss Alvedon/Panodil/Ipren, sprutar näsan full med Otrivin Comp och lindrar halsen med något konstigt som heter Mucoangin. Spritar händerna i skräck för kräkvirus, äter hela vitpepparkorn i hopp om att tron kan försätta berg.


Kort sagt, vintern är här med full kraft - virusen anfaller! Vi har klarat oss än så länge, peppar, peppar...




Tänk då förr - då gick man till sin lanthandel och köpte en sån här, sen var "saken biff", eller hur man nu uttryckte sig på den tiden...?! Visst blir man sugen på en liten malttablett, eller? Inte?

Hälsokost anno dazumal, 30 kr

Tänk vad man kan lära sig mycket av att gå på loppis! Återbrukstanken är ju självklar och nog känns det bra i hela kroppen med ett fynd?! Men man blir ju så lycklig av den där känslan av att hitta något med en historia. Den här burken får bli knappburk i sitt nästa liv, mycket charmigare än en plasthistoria.

Ett staffli har stått högt på min önskelista. Ett rejält, stabilt. Det dyker upp ibland på auktioner men har blivit för dyra för mig. Ett nytt kostar 1500 kr - inte aktuellt.

I lördags var det dags, det bara stod där. Lite skevt är det, har slagit sig lite, men det står som en klippa! 300 coronas, prutat och klart! Nu ska här målas! Tycker det är dags att byta ut julevangeliet nu, känns lite off-season om man säger så.

Hos Vit Stjärna hittade jag en tavla hon satt upp, ett tryck med videkissar. Kanske att det blir något med inspiration från det, jag gillar ju gråskalan. Eller så blir det nåt annat, man vet aldrig...

Kram på er alla ni härliga!

Lena

VILL HA!

Bilder lånade från Hemnet.

Handlöst förälskad. Olyckligt förälskad. Vill ha, kan inte få. Någon där ute som skänker mig 6 miljoner...? Om det blir mitt ska jag aldrig önska mig något mer hela livet.

Jo, en del hantverkshjälp kanske...

Titta och njut, länken till Hemnet finns här.

Bilder lånade från Hemnet.

Men nåde dig om du köper det... Då kommer du att ha en stalker i trädgården hela tiden!

Igår fick jag TVÅ utmärkelser! Den här fick jag av Poppins med motiveringen: "personliga bloggar som är trevliga att besöka och som alltid ger mig inspiration".

Tack rara Poppins! Jag blir så himla glad att du väljer just mig när det finns en sån otrolig massa andra fina bloggar därute. Jag ska skicka den vidare till fem andra, får kolla vilka av er som inte redan fått den!

Den här fick jag av Tefrossa, den är så vacker i färgerna tycker jag, nästan som en Kenzosjal...

Den ska skickas vidare till sju kreativa bloggare. Får göra samma sak där, vill inte ge den till någon som redan har den! Tack så mycket Tefrossa, jag hade annars gärna gett tillbaka den till dig!

Var på loppis med Jenny igår, gjorde flera riktiga fynd, dem får ni se en annan dag... Vi pratade om att göra en specialblogg för vår roadtrip till Dalarna i sommar. Kunde det vara något tror ni...?

Kram/Lena

Fredagsmys och veckans glädjeämne

När andra köper hem vin och något extra gott att äta till kvällen, köper jag blommor. Det händer inte varje vecka, men så ofta jag kan, jag avstår från något annat i stället...

Där jag bor, finns en blomaffär som heter Blommor & Blader. Ann, i vars hus affären fortfarande ligger, har överlåtit verksamheten och klivit in på nya vägar. Hennes sparsmakade val av blommor och arrangemang gjorde mig till en mycket trogen kund. Jag saknar inspirationen och atmosfären i butiken, den tog hon med sig när hon lämnade över. Har aldrig handlat där sedan de nya ägarna tog över.

Keep it simple. Det funkar nästan alltid. Nu har jag lärt mig att, hjälpligt, få ihop en bukett i spiralbindning, d v s en kompakt, rund bukett. Floristerna spelar ju i en annan division, de lyckas få in något att fästa blicken på, som pricken över i. Det är överkurs för mig än så länge.

Idag blev det en bunt ranunkler, en bunt rosor och två stjälkar eukalyptus. Mjuka färger som passar bra i vårt hem. Vad betalar ni för en sån här bukett där ni bor? Nyfiken...

Nu ska jag snart iväg och jobba några timmar. Jodå, du läste rätt - i smyg och mycket försiktigt ska jag återgå till ett arbetsliv...

Största kramen till alla er därute som inspirerar mig i min vardag!

Lena

Efterlängtad

Bild lånad från Electrolux hemsida.

Igår slog vi till på den här, Electrolux Ergo Rapido, i färgen Diamond. Köpte den på Elgiganten (nätbutiken) och vi får den redan idag! Nu har jag lobbat för förenkling i vardagen och form OCH funktion i hemmet. Men vi är, ärligt talat, väldigt jämställda i hushållsarbetet, så förhandlingarna blev inte det minsta hårda.

Undrar vad han planerar för sin del, eller är han bara snäll?! Som man känner sig själv känner man andra, brukar man väl säga...

Tänk att man kan se fram emot att få städa...!

/Lena

Förvaring

Finns det någon som känner att "förvaringsutrymmena här hemma är jättebra!"? Finns det någon som inte vill ha mer?! Förvaring kan ju vara så mycket, från förråd till garderober, skåp, byråer och andra lådor till korgar och askar.


Mina två flickor har en massa småpryttlar (läs Bratzörhängen och Barbieskor, klistermärken och luktsuddgummin) men också stora skrymmande leksaker, som dockhusen. Sällan är de här leksakerna i vackra, mjuka färger, sådana man gärna har framme. Nej, det ska helst vara knallrosa, leopardfläckigt, illorange!

Då är det skönt att ha ett stort skåp att stuva in allt i. Tungt var det, maken och jag bar det genom en trång källare och upp för en smal källartrappa innan vi fick upp det på släpet. Osams blev vi också. Men det var det värt för 250 kr + färg.

Efter några lager färg skulle det sen upp på övervåningen. Svängd trappa. Tungt och brett skåp. Många svordomar.

Paus i några dagar. Nederdelen med benen skruvades bort + trappräckena. "Machogrannen" tillkallades, han som tyckte att han nog kunde bära skåpet själv... "Nja, det kanske var lite brett". Men upp kom det till slut. Vi är nöjda och det är lillsippan också som nu kan ana vad mamman har tänkt sig med det nya rummet som ska bli verklighet någon gång under året.

Mjuka färger, fina mönster, Maileg och Panduro.

Eller såhär, med lilla huskistan från Rice och makens

älskade gamla traktor med släp.

Tack alla ni rara för krya-på-dig-hälsningar till lilltösen som klarade sig med en lindrig hjärnskakning. Hon har varit i skolan idag och tyckte det blev ganska jobbigt med alla som skulle höra samma dramatiska historia om och om igen...

Be careful out there!

Lena

En sekund

... mer tar det inte. Den ena stunden hoppar man runt och leker och skojar med sina kompisar. I nästa sekund ligger man på marken och allt är svart.

Fröken Maria ringde hem på förmiddagen. Huvudet blev alldeles tomt. I med fötterna i träskorna och ut i bilen. I soffan låg hon, alldeles blek och rödgråten. Bästkompisarna stod bredvid med tårarna rinnande nerför kinderna. En isfläck. Tjong, och bakhuvet rakt i asfalten.

Hem och vila. Tio minuter senare mår hon illa och blir alldeles kallsvettig. Springer med henne på ryggen bort till vårdcentralen (som tack och lov ligger runt knuten). Välsignade vårdpersonal som vet hur man hanterar barn och oroliga föräldrar. Så får vi hastigt dra fram den här,

Nu ligger hon här bakom mig, blek om nosen, men ganska glad ändå. Hjärnskakningar skojar man inte med. Pust...

Var rädda om det ni har, det kan tas ifrån er väldigt snabbt...

Lena

Blommor, knoppar och frön

TACK snälla ni - alla underbara som besöker min blogg! Ni får allihop ett stort fång tulpaner av mig!

För lite sedan hade jag en utlottning när jag hade kommit upp i 1000 besökare, och så här om dagen, när jag hade ganska många kommentarer och scrollade ner en bit på sidan, upptäckte jag att jag har passerat 5000 besökare. Det är så roligt att blogga! Ni lyfter mig!






Igår firade vi den härligaste människan jag vet - Jenny - med bloggen Lilla Huset på Prärien, som fyllde 35 år. Du är en på miljarden, finns inga ord för hur tacksam jag är för vår vänskap. Så är det. Om du inte besökt hennes blogg ännu, gör det!

En blomsterkvast vill man ju alltid förära ett födelsedagsbarn, men eftersom vi har väldigt lika smak, kände jag mig säker på att hon skulle bli ännu gladare för den här knoppiga upppenbarelsen:






Och när jag ändå var i blomaffären, kunde jag ju inte motstå drömmen om ett prunkande blomsterland... Som ni säkert förstår är de här ganska givna i rabatten. De ska ju inte förkultiveras förrän i april, men som ni vet går veckorna i rasande fart!







Tack vill jag också säga till Grodmamman som förärat mig Nobelpriset! Inser ju snabbt att närmre ett Nobelpris än såhär kommer jag aldrig! Att det dessutom är ett pris som ges till mammor känns extra härligt. Denna award får en hedersplats i högerspalten...




Till sist vill jag också, sprickfärdig av mammalycka, berätta att min lillsippa tog sina första simtag igår! Bilden och känslan av hennes lyckliga leende som spred sig genom hela kroppen på henne så att hon till slut bara ville hoppa i igen och igen och igen, kommer aldrig att lämna mitt hjärta!

Största kramen till er alla

Lena

Tillbehör

Den som klickar upp den här bilden kommer att kunna se att Sune har klöst hemskt osnyggt på soffan. Tur att Bemz finns...


Som virkade dukar fast i "sammet".



Liknande, t ex från Maileg, finns i nätbutiker för 50 kr/st.

I det här hemmet står vi för tillfället inför ett ganska stort projekt. Vi ska byta rum med lillsippan och det drar med sig en del... Färg, tapeter, garderober, byråer, skrivbord, stol mm mm mm. Ganska stora pengar, med mina mått mätt. Men VARFÖR, varför håller jag då på och lägger pengarna på en massa tillbehör i stället för att ta tag i de där stora inköpen?!

Trött på mig själv. Fast å andra sidan var kuddarna med vackert tryck nedsatta till 87 kr/st och de jättefina vita barngalgarna kostade bara en tredjedel av normalpris, 22 kr... Åhléns.

Hur gör ni? Försenar ni också större investeringar med småpryttelköp?! Snälla säg att ni gör det...!


Kram/L

Gammal kärlek rostar aldrig

Tjena, tänkte bara säga Hej till mina fans!

Och det gör inte vänskap heller, åtminstone om den är av god kvalitet, för då blir den som ett gott hantverk, patinerad och ännu mer värdefull.

Det här bloggandet, ja det kan föra med sig både det ena och det andra tydligen. Igår fick jag ett mail. "Hej!" Hittade din blogg av en slump." Det var Anna, en människa som jag delade många dagar, månader och år med. Hon var femton, jag fjorton, högstadietjejer. Jag från bonnalandet och hon från "sta'n". Jag har rådbråkat de små grå idag om hur vi började umgås men jag kan inte hitta den där första tråden... Nu har jag bläddrat i gamla skolkataloger och minnena börjar trängas innanför pannloben!

Vi blev i vart fall osams eller gled ifrån varandra av någon anledning, tror det var under gymnasietiden. Konstigt hade det väl varit annars, så mycket känslor, olycklig kärlek och frågor som sätter käppar i hjulen i den åldern. Sen flyttade jag till Stockholm och vänskapen glömdes bort. Men så vid något tillfälle var jag "hemma" på besök och vi träffades ute, hon visade sig vara tillsammans med en kille jag kände. Och det var helt magiskt, det var som att ta upp en tappad tråd!

Jag fattar inte varför hon måste ha den där grejen (kameran) med sig hela tiden,

kan hon inte ge mig någonting gott i stället eller busa med mig åtminstone?!

Sen gick åren och vi skaffade familj på varsitt håll. Livet har sin gång... Tiden blev knappare varteftersom och andra saker kom emellan. Och så gled vi isär igen...

Men det är som om vissa människor som korsar vår väg här i livet, får större betydelse för oss än vad vi själva faktiskt kan förstå. Det är liksom bortom förnuftet. För jag kan känna så här just nu, och det har jag aldrig någonsin tänkt på tidigare, aldrig förstått, att det är väldigt få människor jag skulle våga ringa till klockan tre en olycklig natt, men Anna är faktiskt en av dem...

Tack för din utsträckta hand.

Lena

Framtidsdrömmar

Såhär ett par veckor in på det nya året kan man ju börja fundera lite på sina mål här i livet. Det där som kallas nyårslöfte kan ju kännas lite omodernt...


Jag älskar Assar-stripparna av Ulf Lundkvist. Den här ligger
i min kalender. Jag tycker den är helt underbar...



Igår kväll skulle vi få en gratis sofftvätt, trodde vi, för det var det säljaren/besöksbokaren sade på telefon... I själva verket var det en två och en halv timmes demonstration av en mycket avancerad dammsugare, som kostade 35 000 kr. Säljaren/demonstratören var en ung kille, 20 år. Han hade jobbat för företaget i 3 veckor och hans stora dröm var att bli lika duktig som en kollega, han tjänade 800 000 kr förra året, 22 år... Så drog han på stora säljskolan, visade alla funktioner (luftrenare, avloppsrensare, aromaterapi, luftfuktare, airconditioner, vacuumsug...) dammsög vår soffa för att visa vilka skitgrisar vi är och visade med förskräckelse upp de ordentligt skitiga filtren. Aj, aj, aj, tänk på de stackars barnen! De sitter och ligger i den här smutsen varje dag!


Alltså - à propå drömmar och mål i livet. Vi är nog ganska snälla människor och försöker att inte se allt i svart eller vitt, men när två och en halv timme hade gått och vi inte hade sett så mycket som röken av en sofftvätt, fick han packa ihop sina saker och lomma iväg. Jag måste säga att jag ändå beundrar honom för hans ihärdighet...


Idag är det måndag - IGEN! Livet leker!

Lena

Go green!

Försöker bekämpa bloggtorkan med ett dyk ner i bildarkivet!

Idag blir det varken gammalt eller vitt. När Elsa (10 år) fick sitt rum omgjort, hade vi lovat henne att hon skulle få vara med och bestämma färger. Lovat är lovat. Det blev marsipangrönt. Okej. Smaken är olika, men resultatet blev riktigt bra, om jag får säga det själv...

Så - varning utfärdas till alla med allergi mot FÄRG! Risk för chock!


Små korgar Åhléns, skål Indiska.

Doftljus Yankee Candle, green apple, penna Indiska

Blingigt påskägg, Indiska

Discokula, Toys R' Us

Lördag förmiddag, en timme vid datorn, The Sim's är favoriten.

Favoriterna i asksamlingen, Indiska

Tavellist IKEA, askar Indiska och marknaden i Anjuna, Goa

Plansch med söt groda, IKEA

Överkast och hjärtformade kuddar IKEA, sidenkudde, Indiska

Det känns skönt att något rum är "färdigt", eller ja, det ska ju monteras spotar under hyllan ovanför skrivbordet. Men det får vänta...

Och så vill jag tacka alla er där ute för alla värmande kommentarer och feedback på inlägg. Jag inser att bloggandet är ett slags substitut för att umgås på riktigt samtidigt som det är ett utmärkt sätt att spara in de där pengarna jag annars skulle lagt på ännu en inredningstidning!

Största kramen

Lena