söndag 13 juni 2010

tittut


här har ni en som varit osynlig på sistone, minst sagt.
Ni kan tro att jag velar om mitt fortsatta bloggandes
vara eller icke vara, men gång på gång kommer jag fram
till att det är helt upp till mig själv och det är ju naturligtvis
så det är, man sätter sina egna regler. Så nog om det -

inläggen kommer helt enkelt när de kommer!


Det är mycket nu, eller hur? Speciellt om man har barn.
Fast det är ju samma sak med det, man väljer själv om man vill
vara med på alla vernissager, utflykter och uppvisningar. Men det
är himla lätt att tro att man måste (eller kanske snarare borde...).


Jag funderar en hel del på det där, allt man tror och inbillar sig
att man måste. För vems skull liksom? Det har ju varit en högst
relevant fråga för mig som har tillhört den idag fullständigt otrendiga
gruppen -perfektionisterna. Jobb, föräldraskap, socialt.


Jag jobbar varje dag på att släppa det, för fy tusan vad olidligt
det är med människor som alltid måste vara felfria. Förlåt alla ni
där ute som någon gång drabbats av att jag har satt er under samma
lupp som mig själv. Jag trillar dit flera gånger om dagen, jag lovar, men
vadå - jag är ju inte felfri;)


Så i stället för att sucka över de där fyra kassarna med
fotografier som jag inbillat mig att jag som en bra människa
borde ha satt in i album sådär snyggt eller åtminstone i kronologisk
ordning, åtminstone för barnens skull, så sätter jag mig med Alicia och
ägnar några timmar åt det otroligt pilliga pysslet med att väva armband.

Vi blir ganska galna emellanåt men åååå vad skönt det är att
strunta i överfulla tvättkorgar!


Hoppsan, det var visst ett tag sedan jag skrev.
Behövde visst skriva av mig!


Vi hörs!


Lena

20 kommentarer:

Grodmamman sa...

Du har så rätt! Det är bara du som bestämmer över din blogg!:)
Känner igen det där du skriver och visst är det så att man oftare borde stanna upp och fundera över för vem man gör saker.
Kram

Eikkala sa...

helt rätt! Här har vi verkligen fått prioritera för att inte springa rakt in i väggen. Det viktigaste vi har är ju barnen. Sitter och tittar på barnfilm med dessa små... sen att man har sett filmen 100gånger gör att man ändå smyger fram datorn *fniss* kram sari

Love Your Homes sa...


Tänker på dig....var sak har sin tid.
Barnen växer fort.

Idag firade vi äldsta, hela 27 år......det går fort.

Tvätten springer inte iväg! Tro mig och jag sköter den med griptång, måste se rätt komiskt ut...och vilken j-a tid det tar sen.

Jag skulle mycket hellre göra pärlarmband.

Bisou

Lilla huset på prärien sa...

Åh du har så rätt kära vän! All världens tvätt kan vänta om man har någonting roligare / nyttigare för sig som att göra pärlarmand med sin dotter :)

Kram J

Rosenvit sa...

Love you! Du är så jäkla bra som du är. Visst vill vi, endel av oss i alla fall, nog att det ska vara perfekt...men för vem och vad ska vara perfekt.
Det är helt underbart perfekt att väva armband med barnen!!! (jag måste få gå en kurs hos er)

Kramkramkram
Anna "den operfekta perfektionisten"

StrandviksVillan sa...

Kul att läsa lite från dig!
Skönt att höra att du har det bra :)

Önskar dig en riktigt mysig sommar!

Annas skattkammare sa...

Hej Lena! Du har så rätt, inläggen får komma när de kommer.. och jag jobbar också med att lägga ifrån mig alla måsten.. Skoj att läsa inlägg från dig iallafall!
Kram /Anna

Anonym sa...

Kloka du!
Känner igen det där med bloggtankarna. Men det är ju så, att man ska göra det när man själv vill, och OM man vill.
Onödigt att lägga ner, för lusten kan ju dyka upp igen!

Måsten hemma och så, har jag försökt att släppa på- precis som du.
Man är sin egen värsta fiende ibland.


Ha det så gott!
Kram Hanna i Det stora grå huset
(Lyckas dock inte logga in, mitt snabel-a vill inte!!!)

A home far away sa...

Härligt med ett inlägg o så sant, du bloggar när du vill!

Kram Gunilla i Singapore

Med fingrarna i (j)orden sa...

Klart man ska strunta i en massa saker annars orkar man inte de kul grejorna. Pärlarmbanden verkar vara sånt som behöver tid.
Hälsningar Eva

♥ Fyra årstider sa...

Tittut...snart kommer jag! Jag tycker om dig oavsett hur bloggen ser ut.
Kram Lotta

Kronblad och Lantliv/Jea sa...

Blogga när du vill och vad du vill, du är så himla trevlig så du behöver faktiskt inte ens visa bilder
Kram!

Agneta sa...

Dina reflektioner över tillvaron är bara klockrena, precis som Din sköna blogg!

Agneta

Annika Christensen sa...

Hej hej..
precis så är det man bestämmer själv. Jag har inte varit ute och tittat på bloggar på länge.
Man har liksom annat att göra-
Imorgon skall jag montera upp min säng i trägården och flytta UT.
Nu har jag bad, kök och sovrum inte illa alls.
Kram till dig från mig
annika

Lilla huset på prärien sa...

Hej stumpanumpa!

Lördag idag, jag har tråkigt. Ingen bil och ingen tv. Jobbarna stötte till vår parabol så nu kan vi inte se på tv... suck. Men man vänjer sig. Tänkte ringa dig och höra om du skulle med på en röjarrunda på stan men nu öser ju regnet ned... inget kul alls. Dessutom hänger min tvätt ute :(

Söndag imorgon. Sista dagen sen är semestern slut. Suck. Vi får boka in lite fler luncher!

Kram Jenny

Maleviks Rosenträdgård sa...

Kul att du e igång :)
Håkan

Viveka på Humlebacken sa...

Visst är de söta, man smälter verkligen.. Om du är intresserad så ta kontakt med uppfödaren http://www.glitters.se/, jag vet faktiskt inte vad de kostar, det beror nog på om de är utställningsbara eller inte.

Jenny sa...

Hej goaste Lena!
Vad kul att höra från dig igen, hoppas allt är bra med dig?

Nja, blåbärskakan blev väl inte så jättegod..alldeles för mycket seg botten, hihi! Får hoppas att den blir bättre nästa gång;)

Ser fram emot nya inlägg från dig, du har ett sånt härligt sätt att skriva på!

Kraam Jenny

Jes/Vita villa vila sa...

Hej Lena,

Kikar in och vill säga hej!! Hoppas du haft en underbar sommar med familjen.

Det är alltid lika mysigt att besöka din fina sida!!

Kram Jes

Essay_Writer sa...

very colorful