Till dem som lever i minnet...

vill jag skänka dagens tanke. Jag tycker att det är så bra att vi har en dag om året när vi tänker extra mycket på dem som inte finns bland oss längre. Att vi pratar om döden, som något som händer alla, förr eller senare. Tänker på alla dem som lever på lånad tid eller lilla Engla, som råkade vara på helt fel plats vid helt fel tillfälle...


Hur gör man en övergång från ett sådant ämne till något alldagligt och trivialt? Hur gör de på Rapport? "Och nu till våra andra nyheter" liksom...

För det måste jag ju - jag måste också skriva: Wow- vad ni vill tävla!!! I skrivande stund har jag 75 kommentarer på tävlingsinlägget. Tack, till var och en av er. Och jag som brukar ha typ 12 kommentarer. Man känner sig lite mallig, fast helt utan anledning. Fast vad gör det? Jag hittar en massa bloggar jag inte hade en aning om. Att det finns tävlingsbloggar som bara skriver om tävlingar. Jösses Amalia. Det är mycket man inte vet...

Kanske ska jag också börja tävla? Jag är ju så lat - orkar jag verkligen hålla på och gå in och redigera sidelement och ha mig? Fast jag älskar ju att vinna, och ska man göra det måste man ju göra en liten ansträngning, typ träna eller trycka på en knapp eller två. Hm, tål att tänka på. Har sett att det just nu finns åtminstone två fina grejer (fårskinn och kuddfordral) jag gärna skulle vilja vinna, för jag unnar mig ju inte att köpa det.

Den lilla stolen i gjutjärn som finns med på bilden, har flera frågat om, en ganska billig liten pryl som snabbt blivit en favorit. Den köpte jag för någon månad sen i Falkenberg, i en liten butik som heter Form & Interiör - en favoritaffär. Lämnar den i princip aldrig utan att något får följa med, stort eller litet. Och så är ägaren så gullig också, Janna, tror jag att hon heter. Ni kan ju chansa på att hon har några kvar!




Denna veckan har barnen och maken höstlov, så det har inte funnits många lediga stunder över att fotografera eller blogga. Så idag får ni hålla till godo med de sista bilderna från Fredriksdal.
Men det är min personliga favorit - handelsboden! Alla ni som älskar vackra burkar - detta är himmelriket!



Och du - glöm inte att ge någon du tycker om en riktigt varm kram! Det är skönt att både ge och få!

Lena

TÄVLING!

Vad snälla ni har varit - ni har fyllt på besöksräknaren så att jag har hoppat över första tusendet! Tack för det och tack för alla rara kommentarer ni lämnar efter er. Jag är en smula nyfiken på alla er som aldrig lämnar något spår efter er, vilka är ni...?

Nu till tävlingen, en vinner hela vinsten, för så vill jag själv ha det när jag tävlar. Och det är det här ni tävlar om (sorry - inte gjutjärnsstolen och doftbuketten):






Emaljskyltarna kommer från Åhléns och text och ram är riktigt mörk blå, så mörk att jag tog den för svart. Gästhandduken kommer också från Åhléns och är stl 30 x 45 cm. Jag tyckte att de var så snygga att jag inte kunde låta bli. Jag vet ju att många av er redan har gudasnygga badrum, men lite piffing är ju aldrig fel. Själv har jag en BAD-skylt i vitt på vitt i porslin som jag köpte på Bruka för flera år sedan och en till gästtoan i vit emalj med röd text. Så jag är liksom redan försedd...

För att tävla skriver du en kommentar under inlägget. Har du blogg kan du få en extraröst om du länkar till tävlingen. Låna gärna någon av bilderna. Glöm då inte att ange i din kommentar att du har länkat så att du får en lott extra. Tänk på att skriva din e-mailadress om du inte har blogg, så att jag kan kontakta dig om du vinner. Lämna din kommentar senast 23:59 söndagen den 2 november. Vinnaren presenteras den 3:e november.

Lycka till!

Lena

Bukettbinderi à la franska stämningar

Jag sitter och känner mig alldeles uppfylld. Som efter ett spabesök eller en riktigt bra konsert. Under fyra timmar idag har jag varit på kurs hos Anna Leibel Nilsson i hennes gudomligt vackra ateljé i Gantofta precis nere vid ån i Råådalen. Jag hittar inte riktigt ord för hur inspirerad jag känner mig och berikad av upplevelsen. Ateljén används flitigt till alla de fotojobb Anna har för olika tidningar och böcker. Det är så vackert att man nästan tappar andan. Hon har bl a gjort en del inköp på Butik Sophie...


Jag frågade om jag fick fotografera men hon ville helst inte det och det respekterar jag naturligtvis. Det var faktiskt bra att jag inte fick fota för då kunde jag koncentrera mig mycket bättre på det jag var där för - att lära mig de första stegen i bukettbinderiets ädla konst.



För det måste jag säga - att binda bukett i spiral, som man ofta gör när man binder kompakta buketter - är inte lätt. Det är i själva verket riktigt svårt. Att dessutom få balans i buketten och ett centrum med blickfång - ja, försök själva så får ni se. Vi fick börja med att försöka oss på att binda tre rosor i spiral, utan grönt. Nu vet jag varför floristerna ofta frågar om vi inte vill ha lite grönt - det är nästan omöjligt att få tre rosor att sitta ihop med avstånd! Nu känner jag att jag måste fortsätta träna, så här blir det inga färdigbundna buketter längre. Övning ger färdighet.


Vi fick bara blommor av allra högsta kvalitet att arbeta med; totalt fjorton rosor av fyra olika slag, hortensia, vallmokapslar, olivkvistar, snöbär, någon sydafrikansk blomma bland annat.

Såhär blev min bukett, efter tre försök.







Sen bjöd Anna på fika, jättegod äppelkaka med vaniljsås och kaffe. Det var en välbehövlig paus efter stenhård koncentration. Därefter började vi göra nästa bukett som ska dofta gott och tåla att torkas. Den består huvudsakligen av torkad lavendel, rosmarin, vallmokapsel, snöbär, olivkvistar och lite annat överblivet material från den stora buketten. Runt skaftet lindade vi oblekt linne som fästes med hamparep. Den ska få ligga på hyllan på gästtoaletten här hemma.





Sist fick vi göra en liten hängdekoration av en ros, olivkvistar och annat valfritt som blivit över plus några ståltrådar, linnetyg och rep. Den får hänga på vårt gamla skolskåp i köket.



Det började bli mörkt när jag kom hem, så bildkvalitén är väl inte den bästa men håll till godo ändå! Jag hoppas att jag kan förmedla lite av all glädje jag känner!

Söndagskram / Lena

Veckans glädjeämnen

En av mina favoritbloggerskor, Karin med bloggen Ute & Inne, har ett fredags- eller lördagstema som är glädjeämnen. Det hänger jag gärna på, för vad är roligare en trist, regnig dag än att hitta något som sätter guldkant?

Dagens glädjeämne nr 1 är:

Biljetter till Melodifestivalen 2009 - finalen den 14 mars (läs genrepet till finalen, lördag eftermiddag kl 13:30...)! Naturligtvis var ALLA biljetter, förutom ströplatser under taket, slut när jag kom fram fem minuter över nio, så - kan man inte få det man vill ha, så får man ta det man får - nämligen genrepet samma dag (halva priset jämfört med finalbiljetterna). Har man två flickor, sju och tio år, som ÄLSKAR Melodifestivalen, så blir man smittad. Men jag måste erkänna - jag hoppas att det inte blir Carola som efterträder Luuk, hon är en gudabenådad sångerska, men programledare...? Nej.

Dagens glädjeämne nr 2: Mari med bloggen Guldkant på Livet, en annan storfavorit, ger oss länken till en ny blogg - Bagarstugan. Gå in där och njut, det har jag gjort. Lisbeth ska snart lägga ner Café Bagarstugan, men är så snäll att hon delar med sig av sina goda kakrecept på bloggen. Tack!

Anna Leibel-Nilsson tittar fram bakom en ljuvlig krans. Foto: Stefan Ed

Veckans glädjeämne nr 1: På söndag ska jag, håll i er, gå den hett efterlängtade kursen i Bukettbinderi à la franska stämningar hos Anna Leibel-Nilsson (florist på Sofiero Blomster & Trädgårdshandel). Det är totalt fyra tillfällen med olika teman, under tiden fram till jul - och jag ska gå alla! Jag är så lycklig för detta! Ska fråga snällt om jag får lov att fotografera lite under kursen...

Två små krukor i tjockt spegelglas, perfekta till små Helleborus!

Kuddmossa, det är så svårt att hitta i skogen.

Ett paket julgransljushållare, tio stycken.

Veckans glädjeämne nr 2: Besöket på "nya" Citron & Timjan i Fleninge utanför Helsingborg! Jag hade kunnat köpa allt, jag menar det. Jag gick där inne, det är en ganska liten butik än så länge, i säkert en halvtimme, runt, runt, tillbaka igen, så jag inte skulle missa något. Butiken, som tidigare låg i Ödåkra, har hållt stängt ett tag på grund av flytten, och jag har verkligen saknat den. Hit vill jag åka - minst en gång i veckan, bara för att njuta!

Kommer ni ihåg att jag inte skulle ha någon räknare? För då skulle det bli en tävling och inte bara roligt? Ja, ja, det är ju tur att man har rätt att ändra sig, för jag HAR ju en räknare. Av ett skäl - att få fira! Och snart har jag haft 1000 besökare (ettusen !) och då blir det tävling. Kanske blir det i helgen, vi får se!

Och sedan vill jag säga, att ni, var och en av er, är otroligt stora glädjeämnen varje gång ni lämnar ett avtryck! Tack / Lena

Lustfyllt

Mitt i all tvätt kände jag plötsligt - baka, jag vill baka, nu! Så medan tvättmaskinen brummade blev det en liten lustfylld bakstund idag! Jag vet att vissa hatar att baka, men det är nog när man bakar för att man måste, inte för att det är roligt.

Idag blev det Brysselkex, världens lättaste att baka, och så goda och spröda. Håll till godo - ta en till!

Brysselkex

ca 40 st, 175 grader i 10 minuter, mittfals

200 g mjukt smör (inte margarin)

1 dl rårörsocker (har slutat använda vitt socker, detta är mycket godare!)

Vispa ihop med elvisp så det blir lite poröst och inte knastrar så mycket.

5 dl vetemjöl

2 tsk vaniljsocker

Rör ihop och blanda ner i smöret så det blir en jämn deg. Ställ kallt i ca 30 min.

Dela sedan degen i två delar och rulla ut varje bit så den blir ca 4 cm i diameter.

Röd karamellfärg

1/2 dl vanligt strösocker

Häll sockret i en skål, droppa försiktigt i ca två droppar färg, blanda ordentligt så att sockret blir rosa. Lägg ut ett bakplåtspapper på diskbänken. Strö ut ett jämnt lager färgat socker så att du kan rulla runt varje rulle i sockret. Skär rullen i cm-tjocka skivor och lägg ut på bakplåtspapper. Platta till lite om skivorna blir skeva (!). Grädda i ca 10 min. Klara - mums!

Perfekt till eftermiddagskaffet!

Lena

Upplevelser

blir vi rikare av, eller hur? Det spelar liksom inte så stor roll om de är bra eller dåliga, på lite sikt märker vi att de berikar oss. Nu är vi hemma och vardagen vill ta plats i våra liv igen. Maten ska lagas, sängarna bäddas, tvätten hängas och läxorna göras. Men intrycken och upplevelserna från resan måste få lov att hänga kvar några dagar, som den där vackra pudrade ytan man får av florsocker. Tempot och kraven får förbli sänkta några dagar.

Vi har haft en så härlig resa. Vi flög ner tillsammans med Omi (farmor) som fyllt 87 år, min svärmor, som senast förra året reste till Egypten och red på kamel... Trots att vi blev kraftigt försenade till incheckningen (tack SJ för det...!) och missade taxfree-njutningen på Kastrup, hördes inget gnäll vare sig från barn eller vuxna. Vi hann ju! Strålande solsken i München några timmar senare. Superlyxig hyrbil. Skitjobbig GPS som vi hade all möda i världen att få tyst på.

Det går alldeles rysligt fort i vänsterfilen, så tack kära make för att du körde. Men det är skönt att äta mil så att man når målet fortare. En och en halv timme senare körde vi in i Garmisch-Partenkirchen, och letade oss fram till vårt lilla pensionat, hos Frau Lindebner på Blumenstrasse. Så himla mysigt, på tredje våningen i ett typiskt bayerskt hus med balkonger och fönsterluckor, utskjutande takbjälkar och enorma blomsterlådor. Och vilka bolstervar - underbara!

Utsikt från vårt rum mot backhopparstadion i bakgrunden.

Dimhöljda berg.

Dagarna har fyllts av utflykt till Innsbruck där vi åt Sachertårta, promenad i gamla delen av Partenkirchen, den fantastiska Ludwigstrasse, där vi handlade bretzen, stora nybakade salta kringlor, en fantastisk tur med kabinbanan upp till der Wank, ett ca 1700 m högt berg, där den första snön föll samma morgon! Snöbollskrig och varm apfelstrudel. Leberkäs och fantastiskt god öl. Lövträdsklädda bergssidor med färger som leder tankarna till de vackraste sidentyger. Ängar och fäbodar vid sidan av små gräs- och mosstäckta kullar som bara känns som Teletubbie-land!

Gamla stan i Innsbrück.

Och här sitter bloggerskan och äter Sachertårta.

Dålig bild men avsikten är att fånga Teletubbieskullarna, zooma in bilden om du kan och förundras!

Lördag morgon, snön ligger på alptopparna, hög luft och koskällor som skramlar...

Och naturligtvis - en massa fest och skratt. Att inte tala språket är ett handikapp men jag har upplevt mycket och det kommer att bli det bestående minnet av denna resan, förutom att jag har världens häftigaste svärmor och två barn som är helt underbart och fantastiskt lätta att resa med!

Ångrar bara en sak - att jag inte bad maken fotografera mig när jag var så jädrans snygg i min lilla svarta och höga pumps. Och vet ni vad? Det var INGEN som joddlade...

Tack för alla härliga kommentarer - jag älskar dem!

Lena

Auf wiedersehen

Imorgon åker vi till Garmisch Partenkirchen i Bayern. Det är stor släktträff (på makens sida) då en kusin fyller 70 år! Jag läste franska och spanska i skolan och kände aldrig att jag behövde lära mig tyska förrän jag gifte mig med en man med en tysk mor. Min svärmor har dessutom en mycket stor och härlig släkt med många förgreningar i hela världen. Jag måste lära mig tyska, känner mig förlamad när jag inte kan prata med folk. Men det är ju lite sent påtänkt när vi reser imorrn...

Vy över Garmisch, bild från Google Bilder

Jag får lite Sound of Music-stämning. Bild: Google Bilder.

Så här vill jag bo när jag blir stor. Tror det heter Schloss Elmau. Hur i all sin dar fick de upp det på berget? Bild från Google Bilder.

Något annat den här resan förde med sig var att jag upptäckte att jag inte har handlat festkläder åt mig själv på mer än tio år. Det hinner hända mycket med modet och kroppen på tio år, jag lovar. Så igår eftermiddag körde jag iväg, helt själv, för att leta finblåsa, skor och strumpor. Fyra timmar senare kom jag hem, helt slut. All heder åt modebloggarna som har som jobb att springa runt på stan och leta kläder - det är ett slitjobb. Och så det här med provandet. Jag börjar svettas bara jag tänker på det. Av och på och av och på. Och hämta mer. Fel storlek, eller rätt storlek nedtill, fel storlek upptill...

Det är mycket lättare att handla till barnen och det är ju också det jag gjort de senaste tio åren, förutom den obligatoriska lådan från Rowells/Ellos/Josefssons/La Redoute. Ja, nästan i varje fall - någon tunika från Indiska har väl också slunkit ner.

Och pumps. Använder ni pumps? Ni vet såna där svarta trånga framtill med hög klack baktill. Det gör inte jag. Det vill inte mina fötter heller att jag ska göra. Men vill man vara fin får man lida pin. Jag försöker tänka att jag ska vara glad och tacksam och sådär härlig (travesterar Mia Törnblom nu) för att jag ska få gå på fest, det är det minsann inte alla som får göra!

Så - arrivederci (visst låter det mycket vackrare med italienska än med tyska?!) - vi får se om jag lär mig joddla, då kanske det är NÅGON som vill ha bloggträff med mig!

Pumpsvingliga kramar från Lena

Fredriksdal del 2

Ha - så lätt slipper ni inte undan! Visade inte mer än knappt hälften av bilderna igår så här kommer fortsättningen.


Men innan dess - det blev mental fortkörning här igår... Jag ville ju så hemskt gärna vara i god tid med datum för bloggträff så jag var lite väl snabb med datum. För somliga gör det ju ingen skillnad om vi skriver 2007 eller 2008. Vi är liksom så tidlösa. Fast det kanske spelar en viss roll om fler är inblandade än bara jag då. Julmarknad på Fredriksdal hålls i år (2008) den andra advent, 5-7/12, på fredagen mellan 13-19 och lördag och söndag mellan 11-19. Jag har en massa idéer om ställen vi kan besöka men framför allt vill jag ha tid att sitta och prata en stund. Alla är lika välkomna!

Detta vackra dörrtrycke sitter på herrgårdens entréport.

Enkelt och vackert, med nypon.

Eller såhär, vet inte vad det är, men vackert är det!

Storväxta sorter

Det var ju äppel- och päronutställning vi egentligen skulle titta på men jag blev alldeles, alldeles hänförd av de helt makalöst vackra kakelugnarna, så frukterna får ursäkta... Nu vet jag åtminstone en person som kommer att klicka upp bilderna - min idol, Ingela med bloggen Love your homes, som vet allt som är värt att veta om gamla saker!

Min favorit

Fast jag skulle inte bli ledsen för någon av de här heller!


På besök i stadskvarteren, en gammal tandläkarmottagning.

Skåpet - vill ha!

Läkarmottagningen, känns som skräckkabinettet!

Vacuumbehandling, rejäla blåmärken fick man!

Vet inte vad detta är, känns lite som ett tortyrredskap... Jonisering kanske?

Det här kändes bättre, frisör- och raksalongen, kunde nästan känna doften av Aqua Vera...

Sen var det ju det här med shopping. Ni vet - finns det en butik så måste man ju gå in i den... Och in går man och ut går man med lättare plånbok... De här bruksgrejerna (ja, jag är en sucker för användbara grejer!) kunde jag inte motstå:

Sax i kolstål, handgjord.

Diskborste med utbytbar borste.

Annars har dagen ägnats åt rensning, trist men nödvändigt och så himla skönt när det är gjort!

Hör av er till mig, antingen med kommentar eller via mailen om ni vill ses!

Lena