Häng med!

Sådärja - då är både man och barn ur huset, för första dagen på nästan en vecka... Tiden bara försvinner när hela familjen är tillsammans, allt annat blir oviktigt. Ett år äldre blev jag visst också, hoppsan, vad fort det gick! Jag fyller inte livet med år, jag fyller åren med liv, brukar jag säga.

Vår stuga är på 50 kvm och den enda innerdörren är den till badrummet. Det blev ganska högljutt viskande och smusslande för det rävsovande födelsedagsbarnet... fast vad gör det när jag gratulerades med skönsång och en nyplockat bukett vitsippor (tack D, tusen ggr bättre än en köpebukett!). Och så fick jag ju det jag önskade mig, högklackade träskor med vristrem från Moheda-toffeln! You pimped my ride! Mer glamour än så klarar faktiskt inte mina fossingar...

Jag gillar dem så mycket! Frågan är om jag kommer att använda några andra skor överhuvudtaget den här säsongen... Ni vet, når man inte högre än 163 cm över havet, känns fyra-fem centimeter extra som hela skillnaden!

Jajaja, jag vet, jag har lovat - nu kommer promenadbilderna.

Här står jag på altanen, nice view eh...?!

Den här stigen har små Lena-fossingar trampat i fyra decennier.

Nedanför vår stugby ligger Ugglarps Camping, länken finns här, en otroligt välskött camping, och tack vare den kan vi köpa färska frallor och morgontidning varje dag. De har inte öppnat för säsongen ännu, men de har många stammisar så boka i förväg!

Inte så konstigt med det läget.

Jag fortsätter söderut på Lövängsvägen, här ligger lite större hus en bit upp på berget med fri havsutsikt.

Om du klickar upp bilden, ser du en ö en bit ut, det är Marsten.

Det ska synas att man bor i Ugglarp.

Nu är jag nere vid svängen förbi Salleberget (Sallebjäret egentligen). Här ser man vår strand söderifrån.

Sallebergets södra sida, här får man ta med sig hundarna till stranden, och bilen också faktiskt.

Kristallklart vatten med solblänk.

Här har många fiskare vandrat med sin fångst på släp.

En stuga på berget som står väl gömd bakom gamla furor.

Hästmyra

Sallebergets norra sida, bort mot Döingaberget och Trossnäsberget. Här är ett paradis för oss som gillar att bada där det är långgrunt!


Där uppe, i översta raden, ligger stugan.


Som barn fick vi alltid höra: "Gå inte längre bort än till stora stenen!", det säger vi till våra barn också.

Uppe på Salleberget, ser norrut mot Trossnäsbergets fiskebod. På Sallebergets udde är det fantastiskt krabbfiske!

Uppe på Trossnäsberget, vänder mig söderut och får solen rakt in i kameran...

Norrut fortsätter blicken mot Långasand och Bobergs Udde.

När jag tittar på den här bilden känner jag nästan den heta eftermiddagssolen steka på mina axlar, när jag lite smådåsig givit upp det slöa strandlivet för dagen och styr stegen hem mot en svalkande dusch och ett glas med något iskallt...

När jag har svängt upp på den här vägen är det skönt att komma in i svalkan under furorna, nu är jag nästan hemma...

Tack för sällskapet! Den här promenaden var för er och för Ugglarp. Nu förstår ni säkert också varför jag längtar dit. Även om det är vårt paradis måste man ju kunna dela med sig av sina smultronställen!

Missa inte utlottningen av Lantliv nr 5 i föregående inlägg!

Kramar/L