tisdag 18 augusti 2009





I det här huvudet pågår en ständig dragkamp! Men vilken tur att jag fortfarande kan skratta åt mig själv! Att det är svart eller vitt, bra eller dåligt, eller av som gäller hela tiden.


Någon gråzon finns o-f-t-a inte när det gäller bilden av mig själv, att bara duga som jag är. Så då bloggar jag och skvätter ut hela baljan med självförakt till allmän beskådan, lika bra det liksom! Kolla här - är jag inte bäst så har jag inget existensberättigande, det fattar ni väl?!

Det är väl tur att man har rätt att ändra sig, att den där mörka tunneln inte visade sig vara så evighetslång och att jag inte behöver vara både prisbelönt fotograf och nobelpristagare i litteratur för att få blogga!


Det kommer säkert tider och stunder när jag ramlar ner igen, fast då kanske jag bara tar en låååång paus, som många av er så klokt skriver. För det är ju faktiskt ingen annan som bestämmer när jag ska göra inlägg...


Ni som brukar läsa min blogg vet ju redan att till mig kommer man inte i första hand om man vill bli inspirerad i inredningshänseende, jag flyttar bara runt på mina gamla loppisfynd, ytterst sällan tillkommer något nyköpt, jag suktar ofta och gärna över vackra hem men trivs väldigt bra med det jag själv har, trots att det kanske inte platsar i något inredningsmagasin. Jag är kort sagt som vilken girl-next-door som helst! Jag är ju jag helt enkelt, men det är en helt annan historia.


Tack för alla stödjande kommentarer, mail och telefonsamtal, ingen nämnd och ingen glömd. Nu står jag upp igen, nej förresten, jag kryper omkring på vinden och rotar omkring i gamla kartonger, för nu minsann, nu ska här RENSAS! Så alla ni som har tänkt er till Den Stora Trädgårdsfesten på Sofiero på lördag den 29 augusti, ta för all del en liten avstickare några hundra meter längre norrut och följ skyltarna med "Gårdsloppis" så kan ni få se den svartvita bloggerskan i egen hög person vimsandes runt bland alla gamla "för-bra-för-att-slänga-grejer" som lagrats i åratal! Den 30:e ska jag själv gå på Trädgårdsfesten och är det då någon av er som vill göra mig sällskap - hör av er! Jag lovar, jag är inte ens hälften så underlig i verkligheten!

26 kommentarer:

Lilla huset på prärien sa...

ÄNTLIGEN! Får jag ropa så? Äntligen inser du att du är bäst på att vara du, du är bäst på din blogg, du är bäst på allt du gör på ditt sätt! Ja! Och ingen är gladare än jag att få fortsätta följa dina inlägg när de kommer.

Jag älskar dig och din blogg! Precis som ni är ;)

Kram Jenny

Jeanette Hornbeck sa...

Vågar inte ens skriva i min blogg vad som försigår i mitt huvud så det tar vi när vi ses, och jag är inte normal. hm. hur lät det...äsch man bara tror att man är konstig. Sen jag öppnade butiken har jag insett att alla är mer eller mindre knäppa, du ska bara veta vilka personligheter jag träffar ibland. Får höra de mest fantastiska saker, har funderat på att sätta upp en skylt ang. samtalstaxa;-)
Man ska försöka att inte grubbla utan hålla sig sysselsatt, rensa är toppen, gräva fungerar också bra.
Längtar till söndag!
Kram Jea

Jenny sa...

GÖTT MOS!! (som vi säger i Göteborg,hihi). Du är den cooolaste bloggtjejen jag vet Lena!

Kraaamis Jenny

Anneli sa...

Vet du...jag blev så innderligt glad när jag såg att du kommit med ett nytt inlägg...visst väl att du kanske känner att du kryper ibland men för mig är du både stark, modig och har en otrolig självdistans!! Underlig...jag tror att det kanske är de som låtsas vara normala som visar sig vara de mest märkliga varelserna i verkligheten...(ja, så kan det verkligen vara;))
Skulle mer än gärna följa med dig till trädgårdfesten och utan tvekan njuta stort av ditt sällskap, men just nu är det bara jobb, jobb, jobb...*suck*

Varmaste kramen!!!

♥ Fyra årstider sa...

Du min kära vän..vad glad jag blir nu. Såg i dit tidigare inlägg att du var tveksam..vi som gillar dig så mycket för att du är du.

Jag säger det igen..jag tycker om din text..det du förmedlar med dina ord..de är lika viktiga som bilder. Jag kommer till din blogg för att jag gillar dig och för mig får du vara precis som du är...visa vad du vill..när du vill..och var den du är. Då är jag glad.
Kram Lotta

Grodmamman sa...

Glad jag blev när jag såg att du gjort ett nytt inlägg! Säger som de andra, gillar din blogg för att den är som den är och jag är övertygad om att jag skulle tycka om dig som person också om vi träffades någon gång!:)
Här köps det heller inte så mycket nytt och nu rensas det ju ut en hel del också!:) Lycka till med din rensning!:)
Kram

atmosphere sa...

Jag hinner sällan skriva så många kommentarer jag skulle vilja, men ibland måste jag bara ta mig tid, och idag är en så'n dag.
Pinsam blir du aldrig! Inte en chans. Men back to basic är vi nog många som känner för. Viktigt att lägga allt på en nivå som passar just för dig. Inte tävlar vi mot någon? Möjligtvis oss själva.
Funderar skarpt på att planka av din text i sidospalten, där du skrivit något i stil med" glad att du tittar in. Du behöver inte känna att du behöver lämna en kommentar. Helt underbart!
När folk väl skriver, så vill de verkligen göra det, och slipper lämna krystade kommentarer.
Apropå loppisen, där man kan "riskera" att träffa dig i verkligheten, säger jag bara:Tror du är dubbelt så bra i verkligheten, och det säger väl inte så lite.
KRAM
Ingrid
PS. Pappersväskor var självklart det gemene man hade. Men vet du, att Alstermo bruk, som var en av de stora väsktillverkarna på den tiden, har börjat producera sina pappväskor på nytt! Och de är inte gratis kan jag meddela... Knappast något för gemene man.DS

Love Your Homes sa...

Ett litet ♥ till dig, önskar jag vore mer som du.....med eller utan plättlagg!

Bygatan sa...

Åh nu pustar jag ut! Så skönt att du kommit på andra tankar. Älskar att gå in här och läsa dina kloka och finurliga meningar.

Vi är nog många som har surriga huvuden, inte minst jag. Känner igen mig mycket i ditt förra inlägg.

Det bästa man kan vara är sig själv, men det kan vara nog så svårt men räcker längst!

Låter härligt med din loppis, hoppas du får träffa många likasinnade;-))

Varm kram Lena

Tulipa sa...

Hej Lena!
Gissa om man blev glad när man såg att du var tilbaka! Det blir så tomt när någon "försvinner" som man gillar här i cyberspace.
Dig kan man inte annat än gilla, och varför gör vi det? För att du är så skön och skriver med självdistans och glimten i ögat.
Och visst ska man bara blogga när man känner för det, absolut!

Det där söta mörka huvudet är inte ett dugg konstigt, bara väääldigt väääldigt gulligt och rart och omtänksamt och så lätt att tycka om och relatera till!

Sen är du makalös på att skriva de mest underbara kommentarer! Det är vi nog många som kan skriva under på!*

Stor kram till dig!

Vit som snö sa...

Hej Lena! Nu är jag tillbaka med fötterna på jorden igen, det har tagit lite tid, svävar också i det blå av o till... Ska maila dej snart.
O jag håller med alla övriga, din blogg vill man in på just för att du är du!
Stooor kram Cilla

Susanne sa...

Jag har precis skrivit på min blogg vad som rör sig i mitt huvud..Hm undrar om jag skrämt bort nån nu,,eller kanske tvärtom..det verkar däremot som om det går en sjukdom som heter blogg ångest runt i alla bloggar..Trötta bloggare som inte orkar så mycket och tappat stinget..Hösten kanske..Kram till dig

Elisa Day sa...

Du är så härlig! Kram till dig!

StrandviksVillan sa...

Jag kopierar Lottas (fyra årstider) kommentar rätt av!!

Stor kram till dig Lena, som jag av många anledningar följt med länge och det tänker jag fortsätta med!
Ann-Christine

Anonym sa...

Så gott när man kommer på o stannar till o bara är den man är,mina barn sa alltid alla andra kan o är o vill, jag brukade svara efter en dikt jag hade läst, tänk på det att just ni är alla andra för dom. Tummen upp så kul att träffa dig här igen, lycka till med alla DU o ha en fortsatt GO vecka. Bloggtassaren

EN INREDOHOLIC sa...

Du är ju för go!! Ska försöka ta med mig några vänner på söndagen för gårdsloppis!!!

KRAMAR im massor!!!

Gott blogginlägg för övrigt. UNDERBART!

Jannice

Karin sa...

Tjo, vad glad jag blev både över detta inlägg och över din kommentar hos mig! :) Jag läser mycket hellre om dina klokskaper än vilken nobelpristagare som helst. Kramar Karin

Annas skattkammare sa...

Hej! Vad glad jag är för att du står upp igen, det du skriver är ju så sant så sant.. Kul med gårdsloppis!
Kram /Anna

Elin - Ett hus till oss sa...

Visst är det underbart med en blogg att man får skriva exakt hur sällan och ofta man vill! :)

ha en fin kväll!

Fröken Fräken sa...

Det finns väl inget mer olidligt än personer som är perfekta? Eller tror att de är perfekta..? Här är det inte så mycket antingen eller, mer allt på en gång.. blir en sabla röra det med!

Tidsmästarinnan sa...

Halloj rara Lena!
vilket skönt inlägg, jag skulle sakna diversehandeln så väldigt mcyket om den försvann vet du.

Tänk om man kunde pipa iväg på trädgårdsfest och träffa dig på samma gång, vilken höjdare det skulle vara! Men men, Stockholm it is. Här får du en riktigt stor kram!

n o r d i n g å r d e n sa...

Go girl, du är toppen!!!! Och har en underbar blogg och en ljuvlig Sune: ) Vilken snygg kvinna, är det du!?

Rota vidare bland kartongerna och trädgårdfest låter ju urtrevligt!! Mari.

chokladblomma sa...

Ha, ha! Skönt att du är tillbaka vid gott mod! Och självklart så ska man bara blogga när man själv vill och har lust!!
Hade gärna åkt till Sofiero nästa helg, men det är tjockt i almanackan! Får planera in det till nästa år.

Ha en bra helg!
Kram

Cajsas Rum - Trottinglady sa...

Härligt att höra hur du känner det, tror att många kan känna likadant! Att våga vara sig själv - härligt!
Ha en trevlig helg!
carin

Hanna i Det stora grå huset sa...

Ja du Lena. Du skriver så bra som bara du kan. Älskar det verkligen.Och tyvärr så måste jag säga att jag känner igen mig sååå i ditt förra inlägg. varför det blir så ibland, det vet jag inte.

Men håller med Jenny om det hon skriver till dig. Du ÄR bra. Och det kan jag ju säga, jag har ju trots allt fått spendera en dag med dig! Tack för den, och ursökta att jag inte skrivit tidigare. har kikat in, men min ork... Usch, den duger inte till mycket vad gäller bloggande just nu...

Kram på dig, och ha en fin helg!

Annika Christensen sa...

Vad glag jag blir.
Jag skall till Sofiero på fredag em.
Har du målat något mera på sistone?
Sätt dig ner i en trädgård och måla, kanske hos mig i min trädgård.
Måla förfall, skönhet... upp och ner, svart-vitt...
Bara en tanke.
Kram
annika