Blivande inredare?

Måste bara dela med mig av mina ljuvliga ungars härliga lek från igår! De är sju och tio år gamla och drar inte jämnt så långa stunder, i normala fall. Men - när Barbiedockorna, möblerna och alla småpryttlarna kommer fram, blir det alldeles tyst en lång stund.

Hej! Välkomna in till mig och ta en liten titt i mitt lilla hem!

Här har vi vardagsrummet med den öppna spisen. Jag älskar färska blommor och unnar mig nya varje vecka!

Här är mitt sovrum med nytt överkast och kudde från min egen butik. Min nalle ska alltid vara med!

I sovrummet har jag det lite lyxigt med TV. På hyllan under förvarar jag min laptop och MP3-spelaren - praktiskt! Var sak på sin plats!

Här ser ni mitt kompakta lilla kök i härliga pastellfärger. Just nu har jag tre hundar. Jag älskar djur!

Mitt kylskåp idag, kanske inte världens nyttigaste innehåll men jag är naturligt smal och behöver ALDRIG tänka på vad jag stoppar i mig. Gud vad livet kan vara orättvist, eller hur!

Diska måste man göra, tyvärr har jag inte plats för diskmaskin...

Min trevliga matplats. Jag dukar alltid vackert även när jag äter ensam. Som ni ser har jag färska blommor även här!

Lite som en parentes vill jag (alltså Lena, inte Barbie) bara påpeka att det känns lite märkligt att visa de här bilderna direkt efter uppmaningen att hjälpa till med insamling till förmån för Childhood. Vi har ju ett sådant materiellt överflöd! Vill ha, vill ha! Tänker på det när jag visar alla barnens prylar... Men - det får inte lämna en skugga på mina barns glädje!

Här hos oss har vi inga spelkonsoler (PlayStation/X-Box/Wii). Vi tycker att barnen ska röra på sig så mycket som möjligt, så även om det tjatas vareviga dag om att ALLA andra har, så försöker vi hålla fast vid den linje vi bestämt. Vill betona att detta är VÅR ståndpunkt och jag lägger mig inte i hur andra gör! Vi vill låta barnen använda sin fantasi i lek, måleri, snickeri etc. Därför har de haft fri tillgång till papper, tuschpennor, kritor mm och det har blivit en hel del Barbie-saker och populärast är helt klart möbler och husgeråd. Sist vi var i Ullared fick lillflickan ta sina födelsedagspengar och handla för. Det blev en sovrumsmöbel med tillbehör för 129 kronor.

Nu tar jag bloggpaus några dagar. Ska packa bilen imorgon och köra upp till vår stuga i Halland. Där ska jag njuta av enskildhet, fågelsång och havsbrus. Känner att jag behöver ladda batterierna då förhandlingarna med min arbetsgivare har sugit musten ur mig mer än jag anat. Jag klappar mig själv på axeln för att jag äntligen gör något för min egen skull! Kameran följer med...

Be careful out there! Kramar från Lena

Barn

ska få uppleva känslan av att vara barn, oavsett var de lever i världen, och oavsett hur utsatta de är. Det är visionen som organisationen Childhood har i samarbete med Vattenfall.






För varje inlägg som publiceras i våra bloggar, skänker Vattenfall 20 kr till Childhoods arbete, läs mer på http://www.uppdragbarn.se/!



Låt oss hjälpa till att hjälpa!



Lena

Barnsligt

Mailegkaniner inköpta på Stjernedrys i Helsingör, liksom pennfordralet från Green Gate. Tyghjärtan från en liten affär i Viken som jag glömt namnet på.

Jag samlar på mig saker som lillflickan ska få när vi byter rum med henne. Man blir ju lite knäpp när man ser alla bilder på barnrum i bloggarna. Det målas möbler, sys vimplar och kuddar. Pysslas med små bakverk i plysch. Marknaden för barnprylar är ju precis hur stor som helst.






Båda mina flickor bara älskar att jag har börjat blogga! De lånar kameran och springer omkring här och gör små arrangemang som de fotar. Båda kan ställa in skärpedjup och ljuskänslighet. Det är verkligen kul!




Så lillflickan har definitivt påverkats av alla vackra bilder hon ser på era bloggar. Jag ropar på henne när jag ser något som jag tycker är fint.

Jag ber om ursäkt stora syster kanin, men dina underbyxor är så ljuvligt söta att jag bara måste få visa dem!

Storflickans rum gjordes om BB (before blogging) och är modernt - marsipangrön fondvägg med vita magnettavlor och långt skrivbord med plats för tre kompisar. Garderobsvägg med spegeldörrar och silvergrå saccosäck. Jag tänkte låta henne fota det själv och skriva ett eget inlägg med egna detaljbilder, så bilder på det får ni vänta på!


Så ville lillflickan också ha det tills jag började blogga. Nu har det blivit en helomvändning. Hon följer med på loppisar och vill ha gammal stil. Jag ska inte sticka under stol med att jag underblåser det intresset... Just nu är det ett skrivbord jag letar efter, ni vet ungefär ett sådant här. Det är alldeles, alldeles underbart...

Igår var vi på cirkus. Några snälla grannar kom och knackade på under eftermiddagen och undrade vad vi hade för oss på kvällen. De hade fått friplåtar genom en bilförsäljare. Jippi! Barnen blev överlyckliga och vi också för visst blir man själv glad när man ser barnens stora leenden?! Så det blev Cirkus Skratt igår - en riktig familjeföreställning med akrobater, eldslukare, clowner, hästar, hundar och katter.


Nu ska jag ställa mig och stryka mina ljuvliga örngott! De ligger här i en prydlig hög. Undrar om man kan krusa banden med en krustång till håret? Någon som har provat?!


Önskar er en skön fortsättning på helgen!


Kramar Lena

För alla med vinnarskalle

Någon gång vore det ju så himla kul om man vann något, eller hur?

Alltså förutom 25 kr på Triss eller en okrossbar termos som 50:e vinsten hos idrottsföreningen. Något som man verkligen vill ha.







Då har du chansen nu. Och det är ingen dålig vinst heller! Bloggen Hedvig och jag har nämligen en tävling där Nordljus sponsrar med ett ex av boken "Jul - i den fransk inspirerede bolig" från Jeanne d'Arc Living. Ett praktverk i A4-format, ca 130 sidor med helt oemotståndliga bilder.



Lycka till!



Lena (som är en riktig julenisse)

Tur...

... kändes det som att jag hade igår! Flickorna, som hade hel studiedag, och jag steg upp tidigt, bredde mackor och packade in oss i bilen. På vägen hämtade vi upp mamma/mormor som ville följa med till Gekås i Ullared. Pappa/morfar tycker ju att det räcker att vara där en timme, sen sitter han och gruffar tillsammans med de andra gubbarna och undrar vad det är som kan ta sån tid? Då var det ju skönt för lilla mamma att få gå några timmar i lugn och ro och kanske köpa mer än det som stod på inköpslappen.

Egentligen var tanken att jag skulle köpa höststövlar till flickorna på Sko Boo för där säljer de t ex Timberlandskor flera hundra kronor billigare än i affären på fina gatan. Men tji fick vi för det var slut i deras storlekar. Man kan inte ha tur med allt!

Det var mest "tråksaker" som följde med hem, ni vet påfyllning i badrumsskåpen och skafferiet. Kläder har jag faktiskt slutat köpa där. Ytterkläder till barnen är okej, men det andra har jag blivit besviken på för många gånger.

Men några fynd gjorde jag, bl a de små, vita portionspajformarna ni ser här ovan. Tänker bjuda på blåbärspaj i dem på söndag. Den crèmevita mjölkkannan hittade jag i en av butikerna utanför, i den ska jag ha varm mjölk med kardemumma och lite råsocker, det är så gott att hälla i kaffet.

Sen körde vi hemåt, gjorde en chansning och svängde in på den lilla vägen som bär till Country Style's urmysiga affär utanför Vinberg. Men det var stängt, kanske tur det för jag drabbas av allvarlig köpfeber varje gång jag är där. Så det var tur i oturen. (Men det hindrar ju inte mig från att gå in på hemsidan och klicka hem den där Cath Kidston-handcrèmen som jag vill ha, och lite annat också).

Nu skulle lilla mamma hem, barnen var trötta och ville titta på Disneychannel hos mormor och morfar. Då passade jag på att ta en tur till Lettlandshjälpen, där jag fyndade en tvättbräda för 25 kr. TUR! Det bidde tre fina gamla smörknivar från Gense också, 5 kr/st.

När jag kom tillbaka hade mamma en överraskning. Hon hade rensat i sina skåp och undrade lite försynt om jag kanske var intresserad av gamla handbroderade örngott med virkade spetsar. Kanske att jag ville ha några gamla överlakan också. Då skulle hon ju bli så glad för hon använder dem aldrig och behöver mer plats i garderoberna...! Eh, intresserad...? Det kallar jag för TUR!

Jag har inte haft någonting efter min mormor, det lilla som fanns att ärva fick ju mamma och mina mostrar. TACK mamma, jag älskar dem! De ligger just nu i tvättmaskinen med en stor dos Klorin. I eftermiddag ska de få hänga på tork utomhus och så ska jag sitta med en stor kopp te och bara njuta av den vackra synen!

Kram på er alla från mig!

PS Oj då, jag glömde ju, skulle ju berätta om något spännande som hade hänt! Det får bli väldigt kort här: I måndags skrev jag på en överenskommelse med min gamla arbetsgivare som ger mig ett avgångsvederlag (skadestånd) och som är väldigt viktigt för mig eftersom det ger mig ett slags upprättelse för hur illa jag har blivit behandlad sedan jag kraschade. Nu blir jag fri från min gamla arbetsplats och kan börja på något nytt! Tryggheten det innebar med en anställning byter jag nu mot osäkerhet, men den har jag i vart fall valt själv! DS

En härlig, höstig dag...

har det varit här i Skåne. Det var kallt, bara 5 grader när vi steg upp i morse. Klar morgon, vacker himmel. Luften är lätt att andas. Vi fick leta djupt i lådorna efter fingervantar så vi inte skulle frysa om små och stora händer när vi cyklade till skolan. Storflickan lyckades få ihop ett helt par i samma färg men lillflickan fick nöja sig med en rosa och en svart. Med andra ord - hösten är här för att stanna.



Tog mig en liten tur till Rusta för det är så många här på bloggen som fyndar både det ena och det andra där. Idag fyndade jag böcker, bl a den här:













Underbara bilder och mjukband, 29 kr! Nu ska det bli äkta napolitansk pizza här till helgen!

Sen blev det en tur till det STORA köpcentrat och varsitt trepack fingervantar åt mina små damer.

Efter min korv stroganoff-lunch (nu är det dagbok här på riktigt!) tog jag min älskade hoj och cyklade iväg till Sofiero Blomster och Trädgårdshandel. Det gör jag ofta bara för atmosfären och de vackra arrangemangen. Bilderna fick jag ta utomhus för de vill inte att man fotograferar inne.













Jag vill oftast köpa allt där inne men idag fick bara den här lilla krabaten följa med hem... Hon ville verkligen bo hos oss och jag kände att hon strävade efter att bli min dagliga påminnelse om att jag inte ska ha för bråttom...
















Sen skrev jag upp mig på en lista för blomsterbinderi, kurser som Anna Leibel håller under hösten. Det är INTE första gången jag skriver upp mig, men sen, när det blir dags så unnar jag mig aldrig att gå, det är ju inte gratis precis... Men i år SKA jag gå!
Måste bara visa en bild av min fina lykta i plåt som jag köpte där för länge sen. Den rostar fort utomhus, så hos mig får den stanna inne. Fina detaljer.



Till sist - tack alla ni för era omtänksamma kommentarer till mitt förra inlägg! Jag kände att jag var tvungen att få det ur mig, ur systemet. Idag har något spännande hänt som jag ska skriva mer om i nästa inlägg!

Tills dess - arrividerci!

Lena

MED KÄNSLA OCH TANKE

Vill börja med att tacka alla er som skrivit en kommentar till mitt förra inlägg. Jag har fått så många inre leenden och kill i magen när jag har läst vad ni skriver. Dagens inlägg tillägnar jag Gúa, med bloggen Hvítur Lakkrís, som skriver de vackraste inläggen jag vet.







Så småningom kommer det nog att skina igenom ganska tydligt här att jag är sjukskriven, så det är väl lika bra att jag skriver det såhär rätt ut i etern utan några förskönande omskrivningar. Har varit det länge. Mer än två år faktiskt.

Jag var en sån där irriterande effektiv, ambitiös kvinna som lade näsan i blöt överallt och aldrig kunde nöja mig med att vara näst bäst. En sån som brinner. En riktig eldfluga, fast en sån är jag fortfarande, men nu försöker jag hålla det till att glöda i stället...

I mitt arbete hjälpte jag dagligen människor som var i AKUT behov av stöd och handfast hjälp. Jag fick verkligen känna mig behövd. Men vi är ju alla olika. Somliga av oss kan, utan några större problem, skilja på arbete och fritid, andra klarar inte den balansen. Jag tillhör den sista kategorin. Jag höll på att jobba ihjäl mig. Jag tänkte på alla andra i stället för att känna efter hur jag själv mådde och vad jag behövde. Det bottnar i att jag alltid har känt att andra är viktigare och mer intressanta än jag. Bara så att ni vet.

UTMATTNINGSDEPRESSION - känn på den... Om ni tillhör dem som nästan aldrig har egna sjukdagar men alltid stannar hemma med era sjuka barn, lämnar bilen på verkstad så fort en lampa börjar lysa, har många vänner som säger att ni är bra på att lyssna, men ibland säger att de inte vet så mycket om er - då vet ni. Det finns så många fördomar om utbrändhet, det är bara naturligt, det mesta här i livet bygger på vad vi vet genom erfarenhet och vanor. Har man inte erfarit något med sina egna sinnen är det svårt att förstå.

Det finns en bok som heter "Bränn inte ut dig", skriven av Barbro Bronsberg och Nina Vestlund. I början av boken skriver Nina så här:

"Jag vet att jag hade bränt ut mig vilken yrkesbana jag än hade valt. Så är det att vara en nyfiken, klåfingrig person som är lätt att entusiasmera. Sådan är jag fortfarande men nu kan jag garantera att jag inte kommer att bränna ut mig en gång till, för det orkar jag inte. Man måste nämligen vara mycket stark och envis om man ska klara av att springa in i väggen. Det är inget för mesproppar."

Idag vet jag att det kunde varit jag själv som hade skrivit exakt de orden. Jag bär på något slags tacksamhet att jag blev tvungen att släppa taget om allt som jag trodde att jag måste. Jag vet att ingen är oersättlig i arbetslivet. Och jag vet att jag kan sitta här och bara duga som jag är. En helt annan sak är att jag ska lära mig att känna det också. Där kommer vi in på finliret!

Av Jenny har jag fått en utmaning - att nämna sex saker jag är glad för! Det är en tuff utmaning för det är så svårt att rangordna dem inbördes, så det gör jag inte, d v s nr 1 är inte nödvändigtvis det jag är MEST glad för.

1. att jag har två friska barn
2. att jag kan älska
3. att jag har ett hem
4. att vi kan äta oss mätta varje dag
5. att jag har vänner som vill mig väl
6. att jag börjar må bättre

I eftermiddag börjar min bildterapi igen efter sommaruppehållet. Nu blev ni nyfikna va? Vad tusan är DET? Det låter lite flummigt, jag vet, men det är det inte. Jag förklarar mer en annan gång.

Till alla er där ute: dagens uppgift är - sätt dig skönt, ta fem djupa andetag, tänk: här sitter jag och duger som jag är. Klart!

/Lena